Hej! Idag har Pikachu visat omgivningarna för Uniek. De gick helt enkelt rakt igenom staketet och tog sig en tur i härlig galopp på våra ägor. De besökte sommarhagarna, ponnyhagen och skogen där de kollade in våra fina ridvägar. På vägen passade de på att visa upp sig lite för privathästarna som  alla blev mycket lyckliga över besöket.

Personalen sprang runt därute i sina tunga skor med stålhättor. Men de lösa hästarna lyckades hitta nya vägar för att hålla sig undan.

-Det här var ett  bra träningspass! tänkte Emilie medan hon sprang över stubbar och diken.

Inne i stallet stod några ponnyer och gnäggade högt till alla de andra som hade så roligt därute. -Vi vill också vara med!" ropade de och tittade längtansfullt ut genom fönstren.

Men idag var det tisdag och skodag. Vår skickliga hovlagare Tina jobbade på med att verka och sko de ponnyer och hästar som stod på tur på skoschemat.

Skor togs av, hovarna verkades och skorna riktades för att sedan sättas på plats igen.

I hästhagen sprang ridskolehästarna runt och lekte och busade. Några passade på att rulla sig i leran. I en hög någonstanns långt bort i hagen låg Kalles täcke som han lyckats krångla av sig.

Snart tyckte de båda rymmarna där ute att de var nöjda med sightseeingen och då gick det  bra att bli infångade och få gå till stallet och få lite mat och ta det lugnt.

Personalen pustade ut. Det var en helt vanlig vardag i stallet!

Själv går jag runt med en öm näsa idag. Något som alla de andra tycker är mycket roligt.  Jag hade nämligen hopplektion i går kväll.

Bäst som en häst hoppade så lossnade en stor jordkoka från en av hovarna och slungades iväg likt en projektil.

Jag stod som fastfrusen och såg den komma mot mig i flera hundra kilometer i timmen.

PANG! Där satt den rakt ansiktet. I några sekunder stod jag bara och kände efter ifall jag skulle behöva svimma eller inte. Men ridinstruktör som jag är. Skakade jag lite på mig. Spottade ut ett kilo sand och klämde fram ett leende.

-Kändes knappt! sa jag käckt.

Mina elever tittade konstigt på mig. Men jag låtsades som ingenting och fortsatte lektionen.

Kanske att jag önskar mig en hockeyhjälm med visir på min födelsedag. Eller skulle det se löjligt ut?...

 

Agneta

18 mars 2008 14:28

Det där med Uniek och Pikachu på sightseeing hängde i luften redan i lördags...de galopperade i full speed mot staketet och gjorde slidestop i leran, vi trodde INTE att de skulle lyckas stanna i tid, men det lyckades de med - då!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...