Hej! Igår skrev jag om hur roligt det är att jobba på ridskolan men det finns naturligtvis tunga och jobbiga dagar också. Snart kommer vi att ta bort två av våra verkligt gamla trotjänare, Mysak och Fair Lady. Mysak har under senare tid haft mycket svårt att gå upp i vikt. Till viss del beror det på den fång han har haft då fånghästar måste bantas för att inflammationen ska ge med sig. Men efter att han tillfrisknat så  har vi trots stora mängder foder, tandraspning, avmaskning, mindre motion och provtagningar inte kunnat hitta någon lösning. Så nu har vi tillsammans med vår veterinär tagit beslutet att han ska få somna in. Hans problem beror förmodligen på en blandning av ålder (snart 21) och att han ev. har drabbats av tumörer invärtes, vilket är vanligt på skimmlar som börjar komma upp i ålder.

Fair Lady har under ett par års tid utvecklat  spatt i sina bakben (haser. Detta är föhållandevis vanligt hos äldre hästar och beroende på hur spatten sitter/ växer så ställer den till olika mycket "problem". Ladys spatt har tyvärr växt till ordentligt i framkant vilket gör att hon blivit orörlig i leden och har ont. Därför ska hon självklart inte behöva jobba längre.

Det är tråkigt när hästar blir gamla och man blir ledsen när de försvinner.

Mysak vill jag tacka för att vi fått vara med på nästan hela resan. Han föddes på Gotland 1987 och växte upp utomhus i en stor flock med hästar. I hans papper står att han var svart med bläs. Som unghäst kom han hit till ridskolan och reds in för att sedan börja jobba som ridskolehäst. Nu drygt tjugo år senare är han  kritvit med klar blick och pigg uppsyn trots att han har varit så trött på slutet. 

För Ladys del har det också varit självklart att hon skulle vara kvar här tills hon blev gammal. Lady är en mycket speciell häst som aldrig gått att rida ensam men som fungerat utmärkt i grupp. I sin ungdom var hon ute på några tävlingar men hon visade tydligt att hon inte heller tyckte om att vara ensam på banan. Här hemma på ridskolan har hon dock alltid trivts utmärkt! Lady har varit den perfekta ridskolehästen som fungerat till 100%. Det är många som känt sig trygga på hennes rygg.

Det blir tomt.

Hej! Min mormor tycker det är underligt att jag inte har skaffat ett riktigt jobb ännu. Själv tycker jag att jag har det bästa jobbet man kan ha. Det brukar jag berätta för folk jag träffar. Tänk att få arbeta med hästar och att varje dag få träffa en massa olika människor som är glada och ser fram emot sin ridlektion. Jag tröttnar aldrig!

Mitt mål med mina lektioner är föstås att de som kommer ska lära sig mer om hästar och ridning. Men det allra viktigaste är att vi har kul, och det har vi! Det kan bli ganska mycket skratt och konstiga missförstånd under en lektion.

På mina dressyrgrupper har vi en liten svaghet som vi jobbar hårt på. Vi kan noggrant gå igenom och rida en övning i vänster varv. Men sedan när vi byter varv så vet ingen vart den ska och ett rent kaos uppstår. Det brukar kunna bli riktigt roligt! Det är det här med höger och vänster, ja ni vet...

Jag vet också att det är viktigt att man går tillbaka och repeterar det mest grundläggande ibland. En gång hade jag lektion för en grupp som jag undervisat sedan tidiga 90-talet. Vi kunde  varann ganska bra. Den här lektionen var det hoppning och vi hade just tagit tyglarna när en elev sa: -Ulrika, nu har vi ridit så länge för dig så det här med framridning, det kan vi redan. Vi kan väl börja hoppa direkt istället. Jaha, tänkte jag, dags att gå tillbaka litet igen då.

Nånting som känns  stort när man har lektion är när nio damer eller herrar i övre medelåldern sitter samtidigt på varsin häst och skiner som solar. Då är det skoj att vara instruktör!

Hej! Idag är det en sån där härlig höstdag med hög luft och sol. Hösten är den bästa tiden att rida ute tycker jag. Det är lagom varmt väder att jobba hårt i, insekterna har försvunnit och underlaget är mjukt och dammfritt.

Igår fick vi hem ny sand till våra ridbanor. Det blir ju några hundra hästhovar som trampar runt på spåret varje dag så det var dags för påfyllning.

I morse när jag cyklade förbi banorna var de nyharvade och sanden fuktig efter natten. Detåg helt perfekt ut!

Underlaget som man rider på är jätteviktigt för att hästen ska må bra i sina ben och hovar. Utomhus rider man ju mest på sand och det gäller att få ett underlag som inte är för djupt men inte heller för stumt. Det ska "ligga stilla" så att hästen inte halkar. Inomhus finns det lite olika material att använda. Vi har spån och sand i en blandning och tycker det fungerar bra. Ibland byter vi ut lite av underlaget och fyller på nytt.

Sedan ska ju underlagen skötas också för att fungera. Man harvar och vattnar för att hålla bottnen levande. Ja det är som ni förstår en hal vetenskap. Ett bra underlag ger friska hästar!

Något som ni elever redan hjälper oss med är att kratta spåret efter varje lektion som ni har ridit. När hästarna trampar runt i ridhuset blir det gärna som en liten stig där de har gått. Om alla hjälps åt så blir det några krattag var och hästar och de elever som kommer efter blir glada!

Hoppas denna höst blir lika fin som den vi hade förra året. Då kunde vi vara ute till i början av november. Skönt!!!

Det här med hästnamn är ingen lätt sak. När man som jag jobbat med hästar i över 20 år och innan dess varit skötare och sett hästar komma och gå, så har det ju avverkats en hel del namn. Flera, flera hundra faktiskt.

Det är lättare med människor. Där återvinner man i stor utsträckning namnen. Men det beror väl på att människor har ett efternamn också som särskiljer dem från varandra. Jag menar det är ju inte särskilt vanligt med hästar som har både för- och efternamn.

I vilket fall så var det ingen "Baloo" som kom till stallet igår. Det såg vi med en gång. Så då var namnförslagen i full gång igen. Anna W har hela tiden hävdat att vi bara måste döpa någon av våra hästar till Sylvester. Något som fått oss andra att allt från att höja på ögonbrynen till att vika oss dubbelt. Dessutom skulle den stackaren förmodligen kallas för Sylve. Inget namn passande en häst direkt. -Quickstep då? föreslog Ulrika N som jobbar i stallet. Fint namn tyckte vi men kan bli lite missvisande om det visar sig vara en riktigt lugn häst. Gabbi fick dåliga vibbar eftersom vi en gång i tiden hade en riktigt bitsk liten häst vid namn Quick.

Dusty, tyckte jag själv eftersom han är stickelhårig i hela huvudet och därför  ser lite "dammig" ut. Några nickade.

Så där höll det på tills vi råkade titta bort på Anna som såg lite nedslagen ut. Hur var det nu med den där Sylvester egentligen? Efter ett litet förhör så visade det sig att Anna nog är väldigt förtjust i den där lite avlagda hjälten Sylvester Stallone om det är någon som minns honom. Det gör jag i alla fall. Han var min hjälte också... på 80-talet.

Nu hittade vi en öppning i det hela. Eftersom Sylvester spelade den fantastiske boxaren Rocky Balboa i en serie filmer(det har faktiskt kommit en ny film om Rocky i år också). När vi sa namnet Rocky och tittade på den nya hästen så föll allt på plats. Frågade lite fint Anna om hon kunde tänka sig att mötas på mitten vad det gällde den där Sylvester och hon sa Ja!

Så Rocky blev det och här nedanför finns han på bild. Återstår nu bara att se om han är en passande lekionshäst eller inte. Vi får se.

Hej! Idag hänger molnen lågt och åskan mullrar. En ganska bra dag att vara inomhus med andra ord. Varje Tisdag kommer vår hovslagare Tina till ridskolan och skor ett gäng hästar. Varje häst verkas och skos efter ett schema på sex till åtta veckor beroende på vilken häst det är. En del hästhovar växer långsamt och andra fortare. Vilken form hoven har och vilken kvalitet hästen har på hornet bestämmer också intervallen mellan verkningarna.

Idag var det dags för min unghäst Ronaldhino att få nya skor och kortare hovar. Yngre hästar har ofta svårt att stå still längre stunder. De är nyfikna och tycker det ska hända saker hela tiden. Ronald är inget undantag. Jag red honom först ordentligt på morgonen och sedan fick han gå ut en stund för att göra av med lite energi. Sedan var det dags för skorna. Han skötte sig över förväntan. Först på den sista hoven kunde man märka hur det började krypa i kroppen. Han började först liksom skruva på sig och tittade sen på Tina som att han bad henne skynda sig att bli klar. Hon förstod piken och slog snabbt i de sista  sömmarna. Färdigt! Ronaldhino gick med långa steg på sina nya skor mot boxen och lunchmaten.

På eftermiddagen kommer förhoppningsvis vår nya ridskolehäst. Vi har haft lite svårt att komma på ett bra namn men nu lutar det år "Baloo". Han är i alla fall en tolvårig valack på 153 cm i mankhöjd. Han ska vara en jättesnäll "barn- och tanthäst" så vi håller tummarna. I början kommer han att stå i vårt isoleringsstall eftersom han åkt stor transportbil från Danmark. Där får han stå tills risken för smittor är över. Men jag ska försöka ta ett kort på honom och lägga ut här så ni slipper vara så nyfikna...

Hej! Så var det måndag igen. Helgen var både kall och regning så vi beslutade att sommarbetet fick vara över nu. I lördags var det första omgången för storhästarnas Division II dressyr. Tävlingen reds i Jällas ridhus så det var nära och bra. I framridningsklassen som var en LB:3 klämde Elvira och Goliath i så bra att de fick en andraplacering. Sara på Lola, Anette på Rioja och Emilie på Karin var tätt efter och kom precis utanför placering.

Lagklassen gick i LA:4. I laget red Sara på Lola, Emilie på Karin, Gabbi på Winston och Helene på Canabina. Emilie hade skapat en jättesnygg och jättelik banderoll med UPK-emblemet på som vi skulle ha på lagfotot när vi vann. Det var som vanligt jättespännande och nästan omöjligt att räkna ut lagpoängen förrän alla hade ridit. Till slut visade det sig att vårat lag hade kommit på en tredje plats denna dag så banderollen får vi använda nästa gång...

På söndagen var det ponnytävling i hoppning på Lurbo. Vi hade många av våra ungponnyer och lite nyare ponnyer på plats. Alla skötte sig superfint!

Jag vill härmed påminna alla som är ute och tävlar att ni gärna får skriva och skicka bilder från de tävlingar ni är på.

I lördags var det skötarmöte på ridskolan. Så nu är skötarna på plats i stallet igen. Ni gör ett jättejobb med att sköta om våra hästar och hjälpa våra yngre (och ibland äldre) elever till rätta i stallet! På US-sidan kan man läsa mer om vad som gäller för att vara skötare hos oss.