Hej! I Augusti1988 gjorde Picador och jag vår första dressyrstart tillsammans. Vi var anmälda till en LC:1 i Storvretas grusgrop. Starten var tänkt att vara en uppvärmning inför höstens stora mål, kvalitetsbedömningen på Strömsholm.

Picador hade startat upp ordentligt veckan före genom att se till att jag gjorde en ståtlig luftfärd och landade på rygg i en hage där jag brukade rida. Sedan tog han den snabbaste vägen hem till stallet. Det vill säga rakt genom staketet. Han var därför dagen till ära hopsydd ovanför ena framknäet och ovanför knäet på ena bakbenet. Jag vill minnas att detta imponerade på både domare och publik under tävlingsdagen. Själv klarade jag mig undan med bara några blåmärken och hade inga ärr att uppvisa.

I Storvretas grusgrop tycktes det alltid vara gassande sol. Ryttare och hästar svettades. Dagens domare var ingen annan än Lurbo-Pelle vilken som vanligt satt vid sitt domarbord och basunerade ut alla poäng så det hördes ända in till Uppsalas centrala delar.

I pausen innan jag skulle rida så passade min mamma på att stega fram till domarbordet. Själv satt jag på framridningen och undrade lite om vad som var på gång.

-Du förstår, sa min mamma till Pelle, Ulrikas häst kan inte rygga ännu (då ingick ryggning på alla nivåer i dressyr) .Mamma kände sig nöjd med att ha meddelat detta till domaren och gick och satte sig i grässlänten igen. Jag kastade svarta blickar efter henne men de tycktes inte ens nå halvvägs där hon nöjt satt i solen och väntade på vår entré.

Ridbanan var på den här tiden nyanlagd. Det gjorde att underlaget var tungt och arbetsamt att rida i. Detta passade oss utmärkt eftersom inte ens Picador fick tillräckligt med kraft i sina språng för att lägga av mig på banan som han brukade.

Vi travade och gjorde våra ökningar innan det var dags för ryggningen. Pelle fortsatte basunera ut poängen, sex, sex, sju… Så gjorde jag halt, bad en stilla bön och i nästa sekund ryggade Picador fyra steg som om han aldrig gjort annat. Jag sträckte på ryggen och red framåt i trav igen.

Vi avslutade vårt program med diverse galopp på volter och diagonaler och gick sedan i mål. Pelle vinkade glatt och skrek SJU!

Ytterligare några ekipage red sina uppvisningar innan klassen var slut och vi passade på att vila och sola.  Så ropades pristagarna upp . Picador och jag fick motta ett fjärdepris på vår första tävling trots blåmärken och stygn och vi var så stolta.

En månad senare åkte vi till Strömsholm för att delta på kvalitetsbedömningen. Men det är en annan historia

 

Natalie Forsberg

8 oktober 2008 20:29

vilken härlig liten historia! det är så underbart då sånna saker inträffar, (som tex det där med ryggningen) man blir aldelens varm inombords, det var som en gång då jag va med i en dressyrtävling och hästen jag tog hand om då brukade krångla med galoppen jämt, men den dagen gjorde han dom finaste fattningarna han och jag någonsin gjort! och under den tiden var det bara mig han fattade galopp med :P

http://natalieforsberg.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     I morse bar det av till Lovisedal för att döma och för vilken gång i ordningen jag körde vägen dit har jag ingen aning om. Lovisedal och Rotbrunna är annars de två ledande destinationerna för min del när det gäller vilsekörningar.    Jag...

Den här vintern är en kvarkavinter. Jag vet inte om vädret och fukten bidragit till att Kvarkan stortrivs eller om det bara är ett Kvarkaår. Hur som helst så poppar det upp rapporter om misstänkt och konstaterad Kvarka dagligen just nu och är det någ...

    Eller ja, en gång var träningen visserligen allt annat än en höjdpunkt för mig. Det kom en välrenommerad tränare till vår anläggning och jag hade klätt upp mig lite extra. Det kan ju vara svårt att tro att det går. Men jo då jag hade ekipera...

När jag var liten hästtjej så fanns det i stallarna där man vistades en och annan ”hästkarl” som jag var livrädd för eftersom minsta felsteg ledde till en omedelbar åthutning. Samtidigt ville jag gärna finnas i deras närhet eftersom jag t...

    Om man vill ha en egen häst så är det en bra idé att lägga undan pengar då och då när man har några över. Om man i slutänden har haft lite pengar över tillräckligt många gånger så kan det hända att drömmen slår in.   Jag var väldigt spar...