Hej! I helgen som kommer arrangerar vi årets Klubbmästerskap. På morgonen rider vi dressyrdelen som går i LB:1, LA:1 och Medelsvår B:1och efter det rids hoppdelen.

Tjugotvå ryttare gör upp om Mästerskapstitlarna i dressyr. Där finns det fyra olika klasser att vinna guld i. Kategori C och D för ponny samt Juniorryttare på stor häst och Seniorryttare på stor häst.

Direkt efter att dressyren ridits så byggs banan inför hoppningensom rids i LC. Där tävlas det i Kategori B+C+D samt Junior Häst och Senior Häst. Arton ryttare är anmälda dit.

Ni är alla såklart välkomna att komma och titta! Det är ju ändå ett Mästerskap! :)

När jag red ponny på ridskolan vid Eke så hölls klubbmästerskapen vid Brantshamars Ridhus i Knivsta eftersom ridskolans ridhus var för litet att arrangera tävling i.

Jag kommer ihåg mitt allra första Klubbmästerskap. Jag hade fått lov att rida ponnyn Arino och klubbmästerskapet reds alltid i LB:1 som på den tiden innehöll både framdelsvändningar och ryggning. Naturligtvis var det smällkall vinter viket verkar vara brukligt när det rids KM. (Vi håller ju fortfarande fast vid det...)

Jag kom iallafall trea och fick en bronsmedalj som jag fortfarande har liggande i mitt "prisskåp" härhemma. Jag  vidhåller att det var Arino och den där bronsmedaljens förtjänst att jag övergav hoppningen och ville satsa på dressyren istället.

Arino och jag tävlade flitigt under nästa säsong och tog många fina placeringar bland annat i division 1 dressyren. Efter det började jag tävla på ponnyn Victor istället och  fick ingå i klubbens elitlag. Nästa KM så vann Victor och jag guldmedalj och den ligger naturligtvis jämte bronsmedaljen i skåpet. Men bronsmedaljen ´liger nog lite närmare hjärtat ändå.

Förresten så var Gabbi också med på det där första KM:et. Hon envisades ju alltid med att göra lika som mig, liten som hon var. Hon fick rida på den söta vita  welshponnyn Bestman vilken hade ett litet problem med hård mage.

Gabbi och Bestman sprang fint fram till den andra travökningen då han var tvungen att stanna för att bajsa. Alla som kände honom visste att det skulle ta tid... Men domaren var snäll och medan publiken gick för att ta en fika så stod Gabbi och Bestman stilla en lång stund mitt i den ökade traven innan de kunde slutföra sitt program.

Det blev ingen medalj för Gabbi den gången men ett kämpa bra pris hade de varit värda tycker jag nog...