Hej! Halvåtta ikväll börjar jullovet för ridskolans hästar. Först blir det några dagarns helledigt med bara mat och hage och sedan får de turas om att gå julkurser. Det är viktigt att hästarna får hålla igång lite lagom under julen. Det mår hästar bra av. Några av de yngre hästarna får vila helt och får sedan jogga igång lite försiktigt innan terminen startar. 

Vid åtta i morse så plockade jag fram WE hinder i ridhuset tillsammans med ett gäng morgonpigga ryttare. Femton stycken ekipage har ridt WE under dagen, två pass var. Jättekul att det kom många ponnyekipage till den här kursen. Det vore roligt att få igång fler ekipage i ponnyålder även på tävlingssidan. Vi får väl se om några av dem övar på och till och med vågar vara med och starta framåt våren. Det blev ett gäng timmar i ridhuset för mig. Jätteroligt och skönt också att det inte är så kallt som det kan vara i december! 

Efter julhelgerna så ska jag boka några nya datum för WE tillfällen och någon Pay and Ride eller klubbtävling. 

Påminnelse också; för alla er med egen häst så håller vi Pay and Jump den 6 januari. Inbjudan ligger under julaktiviteter och under tävling på www.uppsalaponnyklubb.se . Ryttare med egen häst kan naturligtvis också delta vid alla våra ordinarie julkurser. 

Dessa dagar med ihållande blötväder och upplandslera gör att våra hästar alla går under i stort sett en och samma färg- grå. Men under detta grå döljer sig hästar av många olika färger. Vad vet du om hästens färger? Kolla dagens lucka! 

Hej! Snart är lördagen till ända och imorgon är det fjärde advent. På ridskolan "firar" vi med en heldag Working Equitation. Sex timmar WE och sedan på kvällen de sista avslutande lektionerna för höstterminen. På måndagen träffas skötarna och rider, fikar och byter julklappar.

Sedan håller ridskolan stängt mellan den 24:e och 26:e. Fast självklart finns det folk på plats och tar hand om våra hästar som ska ha rent, fodras och släppas ut och in från hagarna. 

Den 27:e kör vi igång med lite julkurser. 

Dagen har varit fullspäckad med jobb så någon längre text blir det inte här idag. Däremot dagens lucka i kalendern på önskan av Linnéa ;)

”Ett stall är en plats där hästar och människor möts. 

Man skulle kunna säga att ridskolan bereder vägen för det mötet.

Hästarna står där och väntar på människorna, på klappar och morötter. 

På sina ryggar bär de genom åren hundratals barn, och barnens drömmar.

I luddiga öron viskas hemligheter som hästarna bevarar bättre än någon människa.

Och om ridskolehästar kunde tala, skulle de berätta om våra barns förmåga till mod och kärlek.” 

Jag tycker så mycket om ovanstående text som är skriven av kulturvetaren och författarinnan Moa Matthis. Den sammanfattar en hel del av det som vi jobbar för på ridskolan.

En annan sak med stallet som är viktig för mig är att det ska vara en plats där alla känner sig välkomna och där man framförallt kan vara sig själv. Vi har riktigt många aktiva ungdomar mellan fjorton och tjugo år vilket brukar kunna vara en ålder då man lägger av med sitt fritidsintresse. Det är helt fantastiska tjejer och killar som lägger mycket tid med hästarna och att delta i och anordna aktiviteter varje vecka. 

Tonåren kan vara riktigt jobbiga av olika orsaker och under åren har vi mött många fina ungdomar som har det kämpigt i vardagen. Jag hoppas verkligen att stallet kan få vara en fristad för er och att ni känner förtroende för att prata med oss när det behövs. Därför tycker jag det är extra kul att komma till en lektion och bli överraskad av ett helt gäng tonårstjejer som klätt ut sig och är redo för en riktig spexkväll! Det är både modigt och coolt! 

Sen vill jag bara tillägga att alla mina "tanter" och "gubbar" också är coola!

Torsdagen är nu avverkad och tjugonio ridna kadriljer. Det är nog ett rekord. Vi har sextioen ridgrupper i veckan varav tjugotre är vuxengrupper. Barnen brukar ofta välja gymkhana sista lektionen men i år har även de ryckts med i kadriljyran. Ett par dagar kvar och så får vi se var det landar.

Missa inte dagens lucka i julkalendern som lligger längst ner i inlägget. 

Några korta klipp från hoppkadriljen och en av torsdagens megakadriljer. 

Och till sist dagens lucka i julkalendern; Det handlar om kändisar.

Vem är kändis? och kanske är det jag som är kändisen?!!!

Hej! En av de fantastiska sakerna med hästar är att de precis som vi är individer med fullständigt olika personligheter, Det är kanske därför vi också ofta fastnar för de typer av hästar som vi fungerar bäst med. 

Det ser man inte minst när man jobbar på ridskola. Till oss kommer runt sexhundra personer varje vecka och de har helt olika ”favorithästar”. Att matcha häst och ryttare är en stor del av vårt jobb. En annan del är att få ryttarna att vilja utvecklas och lära sig rida olika typer av hästar. Där handlar det mer om ryttarens sätt att hantera sin egen personlighet än om hästen. 

Redan på nybörjarstadiet när ryttarna inte suttit till häst mer än några gånger kan vi se hur olika ryttare kan få samma häst att reagera på olika sätt. Det är mycket intressant.

Förutom att en häst har sin egen personlighet har den också sina egna förutsättningar för att arbeta. Det finns så mycket som skiljer hästar åt. Exteriören, det vill säga hur hästen är byggd spelar stor roll. Det kan vara allt från halsansättning, vinkeln i benens leder, om hästen är kort eller lång eller hur bogbladet lutar. Ju mer kunskaper man får om hästens exteriör desto mer förstår man av hur hästen reagerar för olika arbete och att hästar måste få vara olika och framförallt att alla hästar inte kan göra allt. Men det betyder inte att någon häst är sämre än en annan. 

Hur en häst rör sig (gångarterna) är också individuellt och kan till viss del bero på exteriör eller anlag. Men olika raser av hästar har också olika mekanik i sina gångarter. Det finns noga beskrivet hur gångarterna ska se ut och samtidigt har varje häst sitt alldeles eget sätt att röra sig. 

Alla ovanstående faktorer spelar in. Men en annan sak som verkligen spelar in är dagsformen! Som ridlärare och tränare vet jag inte hur många gånger jag fått höra ”så här kändes det inte förra veckan”.

En sak som jag verkligen vill förmedla till mina elever är att man får utgå från dagsformen. Visst strävar vi alla efter utveckling. Annars vore det nog inte roligt att rida. Men för mig är det lika självklart att en häst kan ha en ”dålig dag” som att jag själv kan ha det. Trött, ont i musklerna, oinspirerad, brunst virus i kroppen, pälssättning, varmt väder, kallt väder. Ja, man kan nog fortsätta på den där listan. Då passar kanske inte det upplägget man hade tänkt sig och man får skjuta på det till en annan gång. 

Jag tror att vi som har egna hästar alla har upplevt ganska tydligt när det kommer ”en period”. 

Jag märker ibland att det blir en besvikelse hos ryttaren när ett pass inte blev riktigt vad man hade tänkt. Speciellt om man kommit till en träning och tänkt sig något speciellt. Men att tänka om och göra något som passar bättre för dagen behöver inte betyda inte att passet blev dåligt. 

I jobbet som ridlärare så lägger jag mycket vikt vid att både eleven och hästen ska känna sig nöjda  efter passet. Men någon gång är det helt enkelt fel dag och det händer att en elev säger att ”idag kändes det inte alls bra”. Kanske är det viktigt att vi förklarar för våra elever vikten av att se hästen som individ. Med ovanstående i bakhuvudet kanske vi bara kan acceptera att ”idag var inte en bra dag”  och det gör inget för det kommer nya möjligheter. 

Ridning är en konst, ridkonst. Ju mer vi lär oss desto svårare förstår vi att det är. 

Jag önskar acceptans för att både häst och ryttare kan ha en dålig dag. Att vi ryttare är insatta i att alla hästar inte kan göra allt. Att en häst kanske redan presterar sitt max och att det får vara gott nog. Räcker det inte för ryttaren är det kanske inte rätt häst. Kanske finns det ibland en annan människa som passar bättre för just den hästen. I det läget får vi lägga undan vår prestige och låta hästen gå före. Eller så måste vi anpassa oss efter hästen. 

Lite om detta i dagens lucka i julkalendern längst ner i inlägget :)

Sjutton kadriljer kunde jag räkna till efter onsdagen och det är flera dagar kvar till jullov. Julsångerna spelas flitigt och stereon får jobba hårt på högsta volym. Hästarna rör inte på ett öra :) Megakadriljen kunde ni se i gårdagens inlägg. Men det är inte slut med uppfinningsrikedomen där. Gabbis träningsgrupp hade en hoppkardrilj i måndags. Film kommer! Några bildbevis har redan skickats så dem kan ni se längre ner på sidan redan idag. 

Ikväll har det utgått en tävling på de tre träningsgrupperna om bästa utklädnad. Så just nu gräver jag runt efter tomtedräkten härhemma. ...eller gällde det bra eleverna... Bäst att  vara förberedd i vilket fall! 

Dagens lucka om sampel, dagsform och trevägskommunikation.  

Hej! Just nu är det milt väder och hästar i hage, plusgrader och blött underlag betyder bara en sak. Det gäller att rulla sig så mycket man kan!  Så idag när jag dök upp i stallet mitt på dagen så stod Therese i vattenspiltan iklädd regnrock av lång modell och höga gummistövlar och badade hästar så det stod härliga till. Alla ni som har badat en enda häst kan relatera till hur lång tid det tar att få rent ett ridskolestall med hästar. Jag brukar säga att vårt jobb nästan alltid är roligt men inte alltid så glamouröst. Man får ofta göra en helsanering av sig själv när man kommer hem efter jobbet. 

Men så glad över att vi faktiskt har möjlighet att spola av hästarna. Jag har stått många år i stall där det inte funnits vattenspilta. Bara en kran med kallvatten att skölja betten i och fylla på vattenhinken. Fruset vatten på vintarna och så vidare. Jag kommer ihåg hur vi brukade stå med en varmluftspistol och följa ledningarna utefter golv och tak tills vattnet tinade. Hästarna fick stå inne de kallaste dagarna för att inte ledningarna skulle frysa sönder. När man väl tog ut dem för sin ridtur så var det hela havet stormar eftersom de smalat på sig så mycket energi. Och de dagar de var leriga så fick man snällt vänta tills leran torkat och sedan ta sig an hårremmen med piggborste och rotborste. 

Kanske var det där med avsaknaden av vatten och borstalternativet ändå något positivt. För att borsta bort en lerinpackning tar sin lilla tid och kräver omsorg. Idag när stallen har möjligheter för bad är det rätt så lätt att man ställer in sin häst där och sköljer rent den. Jag måste erkänna att jag själv har blivit mycket sämre på att ta mig tid att rykta hästen med åren. Jag skulle tro att flera håller med mig. 

Jag tror också att vi alla vet vad rykten betyder för hästen i form av massage, ökad blodcirkulation och den sociala kontakten. Kanske får det bli årets nyårslöfte att bli bättre på att avsätta mer tid för rykt. 

Till kadriljutmaningen;

Resultatet efter tisdagskvällens lektioner var femton julkadriljer. Jag tycker det är helt fantastiskt!

Hoppas ridlärarna fortsätter att bjuda på julstämning och på sig själva hela resten av veckan inför jul! 

Sara och Marie körde  sin traditionsenliga dubbelkadrilj, eller Megakadrilj som de döpte den till. Två grupper samtidigt och sexton ekipage i ridhuset. Mäktigt och så snyggt ridet alla elever och hästar! Ni får som pris vara dagens lucka i julkalendern. Här kommer den;

Hej! Jag kan ju aldrig riktigt låta bli att kläcka bra idéer. Det liksom bara poppar upp och så kommer det ut innan jag har hunnit tänka på konsekvenserna.

En sommar så utmanade jag eleverna på ridskolan att läsa Mats Mellbergs bok hästhållning i praktiken eftersom jag tyckte att de behövde ta tag lite i sitt kunnande om hästens skötsel. Om hundra elever läste boken så lovade jag att göra ett oväntat framträdande på julshowen.

Oj vad alla läste... Så jag fick sätta mig vid symaskinen och tillverka en snygg lila velourdräkt! Paljetter, guldglitter och textillim satt fast lite varstans hemma hos mig i en lång tid framöver. Ett misstag begick jag dock trots att jag har femma i syslöjd. Jag vände stretchen åt fel håll... Och...tänker ni då. Men grejen är att med stretchen åt fel håll så blir dräkten smalare när man drar i den istället för att bli bredare. Så på själva showdagen så fick vi klippa upp den i ryggen. Sedan fick jag åla mig ner i den och till sist syddes den igen i ryggpartiet. Det var tajt det!

Det har gått tre år sedan mitt minnesvärda (kanske bara jag själv som anser det) voltigeframträdande på julshowen. Både jag själv och min framstående hästpartner C-ponnyn Monarch har hunnit gå i pension vid det här laget. I alla fall från sådana shownummer. Men Buddy, min voltigepolare har legat i förrådet och mossat till sig i väntan på att bli kändis igen. 

Så kom dagen! Buddy efterfrågades och blev bjuden att åka till en annan ridskola och delta på deras show. Så jag var såklart tvungen att plocka fram honom ur förrådet. Damma av honom lite och fixa peruken. Buddy, denna fantastiska person, alltid med ett leende på läpparna. Trots att huvudet satt nästan bak och fram och armarna hade halkat snett. 

För att han inte skulle få scenskräck så fick han tillbringa torsdagskvällen med mig på jobbet och man kunde riktigt se hur han "levde upp". Vart han gick så blev han igenkänd. Men vem gillar inte en person som alltid ler och håller armarna utsträckta beredd att krama den som vill ha en kram. 

Buddy har inte kommit hem ännu efter sitt äventyr. Men jag är säker på att han gjorde ett minnesvärt och fint framträdande. 

Uppfräshning i omklädningsrummet

Klappar Fatima i stallet.

Tar en fika i köket

Jobbar en stund vid datorn och uppdaterar sig om vad som hänt medan han suttit i förrådet. 

Buddy- allways in my heart!

Och så...

Ställningen och ett par bilder från måndagens kadriljer. 

 I dagens lucka, vad som kännetecknar några olika ridstilar...med risk för att "få på moppo".

Hej! Johanna knappade in och gick om i kadriljutmaningen igårkväll. Men jag ska kontra i kväll och har åtminstone chans att tangera hennes resultat. Veckan är lång! Hoppas eleverna hade kul också för det är förstås det viktigaste. 

Förmiddagen igår bestod av granris, julkulor, glitter och mängder av barn och ungdomar. Pynttävling! Så nu har hästarna så där julfint. Däremot kan jag säga att hästar och människor ser lite olika på det här med pynt. Människorna går runt och myser medan hästarna ser en möjlighet till lite mer att äta... Med tanke på att det finns ett par rymningsbenägna ponnys i stallet så lär pyntet naggas en del i kanterna under tiden det sitter uppe. Jag säger det av erfarenhet.

I stallet gäller; "Det är jul så länge det varar"

När vi ändå är inne på hästar och mat och gott att äta så kan jag berätta att veterinären var och tog en koll på Peperoni idag och han ser riktigt bra ut. Det är min erfarenhet att om man bara uppmärksammar en fångkänning tidigt så går det ofta att komma tillrätta med. När det gäller hans förhöjda värden för Cushings Desease så kan en del av detta bero på fångkänningen. Så det ser bra ut för lilla "Peppar" :) Han är också jätteduktig på att ta sin medicin, en halv tablett varje dag. Den slukar han direkt ur handen. Tror väl att det är något gott... Men det är viktigt att han inte får stoppa i sig en massa onyttigheter utan fortsätta med sin diet för att han ska må bra. Så klappar och kramar men inget lördagsgodis. 

Här kommer dagens lucka i julkalendern. Tips på hur man känner igen en häst!

Hej! Tredje advent idag och ikväll när jag kom till stallet så hörde jag julmusiken skvala i ridhuset och förstod att det var kadrilj på gång. Smög upp på läktaren och kikade in. Jodå, Johanna hade tomteluvan på sig! Jag blev nöjd :) The game is on! 

I morgon måndag går vi in på den sista veckan på höstterminen på ridskolan. 

Dagens lucka i julkalenderna handlar om ridstövlar. Ett par riktigt bekväma ridstövlar är till stor hjälp när man sitter till häst. Nuförtiden finns det skor och lösa stövelskaft som fungerar lika bra som ett par stövlar. 

Själv startade jag ryttarkarriären i  ett par helt vanliga gröna gummistövlar. Dessa byttes senare ut mot ridstövlar i gummi. När man var i växtfas och fötterna växte fortare än resten av kroppen så kommer jag ihåg att man köpte ett par stora gummiridstövlar som passade i foten och så klippte man av en bit av skaften med en vanlig sax. Fötterna blev lagom men skaften var för vida. Sen när det var ridning utan stigbyglar på ridskolan så var det inte ovanligt att stövlarna ramlade av... 

Konstläderstövlar blev det när vi bevisat att vi tänkte rida vidare. De var inte fullt så kalla på vintern som de i gummi. Men en och annan tå har jag nog förfrusit. 

Läderstävlarna på 80/90-talet var tjocka och stela och drogs på med stövelpådragare. Blåmärken i knävecken var helt normalt! Stövlarna satt tajt och inte så sällan fick man sendrag eller "blodstopp" i vaderna. Jag minns hur jag genomled ett helt dressyrprogram med sendrag i båda vaderna samtidigt. ..

Dagens stövlar är mjuka och formar sig. De har dragkedja  så man behöver inte ligga på stallgolvet medan någon annan ger allt för att dra av dem från benet. Utom när dragkedjan går sönder förstås... Panik! 

Det finns stövlar som är hur dyra som helst... men är det verkligen nödvändigt?...