Hej! Nu ska ni få höra något roligt. Vi väntar ju hem en ny häst i veckan. Det blir förhoppningsvis framåt onsdagen som ”Cali” kommer. Det är bara en sak. Jag har ju berättat att han har en hel rad med namn egentligen. Fast varken Gabbi eller någon annan här har vetat vad han egentligen heter. Det får vi se när papprena kommer, har vi sagt.

Hästen kommer från Skåne. Skåningar är riktigt trevliga människor! Det vet vi inte minst genom våra kontakter med E-hästarnas uppfödare Erik och Gunilla. Men det är en sak… Vi som bor i Mellansverige kan ha lite svårt att höra vad de säger ibland. Inte för att de pratar konstigt utan för att vi har så dåliga öron häruppe och inte kan översätta riktigt så bra som vi skulle behöva.

Hästens papper kom idag. Det betyder att vår nya häst har avslöjat sitt riktiga namn. Från och med idag heter han ”Rikki Tikki Tawi”.

Namnet kommer från berättelsen om mungon Rikki-tikki-tawi, som räddade sina ägare från ormar. Den berättelsen återfinner man i Djungelboken. Så jag hoppas ni kan ställa om från Cali till Rikki Tikki Tawi.

Ett annat ämne som jag vill ta upp är päls! Så här års växer det väldigt mycket päls, framför allt på ponnyer! Egentligen heter hästars hårbeklädnad ”hårrem” men så här års kan det inte kallas något annat än ”päls”. Det skulle möjligen vara med ordet ”vildvuxen” framför och ”utom kontroll” bakom ordet päls.

I en ponnys päls kan det gömma sig många saker. Smuts, svett och i enstaka fall också smådjur… (blä!) Jag vet också en som tappade sin mormors ärvda guldring i ponnyns päls under en ridtur. Ringen återfanns olyckligtvis aldrig.

Ur ridsynpunkt är det en säkerhetsrisk att rida en ponny med för mycket päls. Man kan trassla in både fingrar och fötter vilket slutar med att man inte kommer av ponnyn utan att ha en sax till hands.

För ponnyns del kan det bli jobbigt att ha för mycket hår på kroppen. Den blir svettig och blöt efter ett ridpass och hinner aldrig torka innan det är dags att ridas igen. Riktigt obehagligt blir det om hästen har så mycket hår på huvudet att synfältet faller bort. Då kan ponnyn gå in i dörrposter och ridhussarg och få ont i huvudet.

Det finns bara ett botemedel mot päls och det är klippmaskinen. Klippmaskinen är en dyr anordning av sladdar, skärblad och brinnande motorer. Den innehåller en massa små delar som gärna faller bort någon gång under själva klippmomentet. Men jag måste säga att klippmaskinen är oumbärlig för varje ponnyägare.

I alla stall med inneboende ponnyer kan man så här års återfinna pälshögar av gigantiska mått. Då vet man att en ponnyägare precis har tagit sig an sin ponny. Ponnyägarna tävlar gärna om att skapa den största hårhögen. Några väljer att klippa hela ponnyn medan andra väljer att klippa bara en del.

Klipper man bara en del så brukar slutresultatet bli något som liknar en pudel färdigställd för tävling. Men det kan vara befogat att bara klippa en del av ponnyn om den ska vara mycket utomhus eller så kanske klippmaskinen började brinna. Fast då brukar slutresultatet inte vara så symetriskt. Man rycker på axlarna och säger: - Det växer snart ut igen!

Här är det verkligen på sin plats att varna alla som tänker köpa ponny på vintern. Ta med pälsen i beräkningen! Jag vet flera stycken som trodde de köpt sig en robust och viktbärande ponny. Så kom de hem till stallet, tog fram klippmaskinen och se här nedanför vad som hände! Ponny bör man köpa på sommaren!