Hej! Dagen började med goda nyheter. Monarks tarm har trillat på plats igen. Den mycket rara veterinären på Ultuna ringde och berättade att tarmen skakat ner och lagt sig som den skulle efter lite mer medicinering och motion under förmiddagen idag. Vi ropade hurra och imrogon ska vi baxa in honom i transporten och åka hemåt om allt fortsätter som det ska!

Det såg ut att bli en toppendag! Tills... Vid lunch kom Bard in och såg ut som han varit i slagsmål. En liten å av blod hade runnit nerför hela nosryggen. När vi lyfte på pannluggen såg vi varför. En hudflik hade lossnat och såret var precis så stort att vi måste ringa veterinären igen och be om ett par små stygn.

Det är inte helt ovanligt att skinnet i pannan spricker efter lite väl våldsam lek i hagen, jag har varit med om det ett antal gånger. Eftersom huden är så spänd just i pannan så glipar såren ofta och man måste sätta några stygn för att det ska hålla ihop.

Så nu har Bard ett par stygn och en liten drenageslang mitt på huvudet. Han kan se lite skojig ut. Ni är snälla om ni tycker synd om honom för lite medlidande gillar han allt.

Jag glömmer aldrig när Dix fick sy längs med hela nosryggen. Då huden är så stram där så var veterinären tvungen att lägga lite "fjädrande" stygn med hjälp av en liten bit gummislang på varje för att inte såret skulle spricka upp.

Dix var inte så fåfäng och brydde sig inte så värst mycket om att han var sydd.

Men en liten flicka som gått in  i spiltan för att borsta honom kom uppgiven fram till en av instruktörerna och sa: Nu har jag borstsat och borstat men inte blir det rent. Nån har klistat makaroner i pannan på Dix och dom bara vägrar att lossna!

Vi har skrattat en del åt det där i efterhand. Men det var väldigt sött!