Hej! Nu kommer ett sådant där tidsinställt inlägg igen. Gabbi och jag är nämligen på Strömsholm onsdag och torsdag på tränarutbildning. Skönt att bara åka till Strömsholm och inte ända till Flyinge. Det är en viss skillnad i restid och vi hinner nog bara lyssna på One hit wonders från 80-talet en eller möjligtvis två gånger innan vi är framme.

Klockan sju denna morgon startade resan från Uppsala. Det första stoppet görvi helt säkert på Statoil för att köpa frukost. Vi står först och väljer bland mackorna i kylen. Ska man ta en sådan där ost och
skinkfralla med en sladdrig äcklig gurka på? Men förmodligen bestämmer vi oss sedan för att ta en toast. Ja, ni ser så förutsägbara vi är…

Framme på Strömsholm blir det anmälan i receptionen och sedan en timmes undervisningsmetodik med Eva Carin Oscarsson. Fram till lunch kommer vi att jobba med exteriör och gångarter i ridhuset och förmodligen blir det årets kallaste dag bara för det. Jag ska minsann klä på mig.

Så blir det lunch och jag kan slå mig i backen på att det blir fisk. Det blir det alltid på Strömsholm. Så Gabbi och jag smyger ut bakvägen och pilar snabbt ner till restaurangen och köper något annat att äta och hoppas att ingen saknat oss.

Efter lunch är vi återigen i ridhuset och hela eftermiddagen blir det löshoppning. På kvällen åker vi till hotellet som även denna gång är ett Scandic. Så jag är väldigt spänd på ifall alla möbler från hallmattan till garderoben och sängbordet kommer vara mintgröna även denna gång. Vi får se!

På torsdag blir det till att ställa sig i ridhuset igen. Inte för att det känns så annorlunda än vad det brukar. Jag står ju i ridhuset varenda dag. Hela förmiddagen blir det tömkörning med Bo Jenå som är förbundskapten i dressyr men också en hejare på att springa fort. Jag fattar inte hur en sextioåring kan springa a´la celle med hingstar på
700 kilo när man själv inte ens orkar springa 50 meter till bussen. Jag ska i alla fall se till att ha med mig några bra löpardojor. Att springa i Jodhpurs med stålhätta är inget jag rekommenderar. Man brukar nämligen ta livet av en eller flera tånaglar på det sättet…

När vi sprungit klart är ämnet inridning av unghästen och jag hoppas för guds skull att det finns några kamikazepiloter på plats så det inte är vi dressyrtränare som ska upp i sadeln på tvååringarna. I så fall ska jag yrka på ryggskott eller åtminstone att jag tappat två tånaglar efter tömkörningen.

Om vi överlever inridningen så blir det lunch och det kan ju bara inte bli fisk två dagar i rad? I så fall blir det ännu ett besök i restaurangen.

Eftermiddagen spenderas med Jens Fredricsson och ridningen av den 4-6 åriga hopphästen. Efter Jens så kommer Marianne Essen och så blir det ridning av den 4-6 åriga dressyrhästen. Ja, bara av att läsa programmet blir jag helt slut. Nu ska jag putsa mina Jodhpurs så de är stiliga. Är det inte så att skorna säger allt om människan?