Hej! Den här veckan har vi fått vårt nya brandlarm installerat. Elektrikern har prövat det ett stort antal gånger så vi vet precis hur det låter nu. Jag funderade på att be om ett likadant hemma som ringer klockan sju varje morgon. Då kanske man skulle vakna lite lättare.

Avkännarna är väldigt känsliga för brand och rök så nu känns det tryggt för oss och hästarna.

Kenneth fick för sig att sätt igång larmet för att se vilken reaktion han fick. På med knappen och larmet började ringa. Gabbi satt lugnt kvar på kontoret och i stallet lyfte personalen knappt på ögonbrynen.

Kenneth gick med stora steg till kontoret och frågade Gabbi varför ingen hade reagerat. Vi har ju hört larmet hela veckan nu så vi trodde bara det var elektrikerns som testade ännu en gång, sa Gabbi.

Vi lovar att skärpa oss och rusa raka vägen ut nästa gång!

Apropå brand så rykte det något förskräckligt i skogen vid parkeringen imorse så jag gick för att kolla hur det stod till. Det var jägarna som var klara med morgonpasset. De hade inte fått något vilt så de gjorde en brasa istället. Nu satt de där och grillade korv.

Apropå jägare så var det en ung älgtjur som propsade på att få börja jobba på ridskolan för något år sedan. Han var förmodligen bortstött från mamman och kände sig ensam. Varje kväll när vi hade lektion ute kunde vi se honom stå i skogskanten och titta längtande mot oss men han vågade sig aldrig riktigt nära.

Nu har han dragit vidare och förmodligen har han bytt sina jobbdrömmar mot något mer passande för en älg.