Hej! I lördags hade jag stalltjänst. Jag tycker det kan vara rätt så rofyllt att skotta ut hästskit samtidigt som det såklart är tungt. När man har gjort rent och halmat upp så ska boxen vara så inbjudande att man själv kunde lägga sig på rygg och läsa en tidning därinne. :) 

Våra hästar står på halm så gott som allihop. Det ger dem möjlighet att "tugga". Själva tuggmomentet är så viktigt för en häst då de är skapta för att tugga runt arton timmar per dygn. 

En gång i tiden (80-talet) provade vi att ställa hästarna på tidningspapper. Det var populärt då och jag kommer inte ihåg hur vi tänkte. Förmodligen skulle det spara personalen. Det gick väl rätt så bra att skotta ut det smutsiga pappret och köra ut det på dyngstacken. Därute låg det också rätt så fint ända tills det kom en liten vindpust... Plötsligt hade vi papper över hela våra marker. Det blåste papper, snöade papper och yrde papper. Så vi gick tillbaka till halm. 

Vi har även haft torvströ en vinter när det inte gick att få tag på halm på grund av det väder som hade varit på sommaren. Troven gick bra att skotta ut, den stannade också kvar hyggligt därute på dyngstacken. Men vi fick ett annat problem... Hästarna hade fortfarande kvar sitt tuggbehov och när de hade tuggat i sig de halmkakor som de tilldelades varje dag så började de tugga på väggarna i stället. Det blev ett dyrt år med torven! Vi fick byta ut många boxskivor som blivit gnagda och hästarna mår naturligtvis bättre av att tugga på halm än boxväggar. 

Har man något annat än halm till hästen i boxen så går det ju att fodra med mer hö och lägga till halmkakor som extra utfodringar. Men vi kör med halm så länge det går att få tag på eftersom våra hästar trivs bra på det viset. 

Ett annnat moment med sjävla rengöringen av boxar är när man ska köra upp skottkärran och tippa på dyngstacken. Vi har ju en elevator som forslar upp skiten i en kontainer så det är väl inte så jättespännande. Ibland råkar vi tippa på sidan och en gång hade ett barn minerat rampen med häftstift. Fast så mycket mer spännande än så blir det inte.  

Förr i tiden så körde vi på "spång". Det var när man hade dyngstacken direkt på en betongplatta och fick lägga brädor för att komma tillräckligt långt ut med kärran. I ett  stall där jag stod så balanserade brädan i luften några meter upp från marken mellan dörren och själva stacken. Där ville man inte ramla ner... Ju mer skit som kom ut desto fler brädor lade man på rad. Sen var det bara att ta sats och köra så långt man kom. 

Det var på den spången Picador lyckades springa utan att trilla av med en enda hov. Han stack ut genom bakdörren och klättrade högst upp på dyngstacken. Bra utsikt! tyckte han. Det var desto svårare att få ner honom...

Dagens lucka handlar om hästbajs!