Hej! Idag måste jag få bygga vidare på gårdagens inlägg. Det gäller Ronaldhinos svans... Det är möjligt att jag låter gnällig. Men ni kommer att förstå! Det är jag säker på.

För två och ett halvt år sedan stod jag i ett kallt ridhus i Sala. Det var dagarna före jul och jag hade dessutom brutit ett revben vilket inte är det ultimata när man ska provrida en fyraåring.

Säljaren som jag känner sedan förr longerade hästen en stund innan jag skulle få sitta upp. Han hette Ronaldhino och han var mörkt grå. Bakom honom svepte den långa vita svansen som ett fluffigt moln vilket fick honom att likna någon av teckningarna ur John Bauers sagor.

- Wow, bara svansen är värd 20 000, viskade Gabbi. Jag nickade. Köper man en häst med en sådan svans så köper man också ansvaret att vårda den, dagligen!

Sedan dess är det många som imponerats av hans svans när vi varit på tävlingsplatser men också hemma på anläggningen.

Men saker och ting har för det mesta en baksida... Svansen är dessutom placerad där...

Jag måste varna känsliga läsare för de bilder ni kommer att få se nedan. Är ni mjukisar så kan ni sluta läsa här!

Idag är det dag fyra från dagen D. Det var då det började det som jag beskrev igår. RallyRolle "föddes" och sedan dess har han sprungit där ute i hagen, med leran sprutande från hovarna.

Det enda jag begär är en liten uns av medlidande...