Hej! Nu är det varmt och skönt och sommar. När jag åkte med bilen mot Rasbo tidigare på dagen så såg jag våra hästar stå allra längst bort i sommarhagen och bara sola, mysa och vifta flugor åt varandra.

Så här års väljer nog de flesta av oss hästägare att rida antingen tidigt på morgonen eller också sent på kvällen om vi har möjlighet. Själv föredrar jag morgnarna runt sjutiden. Det är lugnt och stilla i stallet och man behöver inte ha bråttom eftersom de sommarlovslediga barnen därhemma inte har något emot att ligga kvar i sängarna om de får.

I morgon blir det däremot ridning mitt på dagen eftersom jag och Rolle-Racer ska iväg på tävling. Det har förutspåtts att bli uppåt trettio grader i solen så därför har jag övat mig att svettas hela dagen idag.

Vi "dressyrnissar" drar åt lite olika håll har jag sett i startlistorna. Mälardalen, Enköping och Högbo bland annat. Det är bra det för så täcker vi upp lite överallt. Vi får peppa varandra via SMS i stället.

När jag kommer hem i morgon lovar jag att tala om ifall tävlingen var den varmaste jag varit på i mannaminne. Det kan nog bli så.

Vissa tävlingar minns man bättre än andra. Inte för att man vann eller så utan för att det var något speciellt som hände.

Jag minns till exempel en sommartävling med Picador på UVFK:s stora utebana vid den gamla anläggningen i stan. Det var nog runt 1989-90. Det var mycket hett och det var en låååång dag. Jag startade dessutom sist av alla ekipage och det var rätt så ödsligt och tyst på tävlingsplatsen.

Så blev det äntligen min tur och jag red in på banan. Rakt fram på medellinjen och halt vid X. Så släppte jag ena armen för att nicka mot domaren.

I samma ögonblick som jag gjorde detta så brakade helvetet lös. Ett otroligt dånande, brölande och dunka dunka.

Picador hoppade rakt upp i luften och jag han preecis fundera över om det blivit krig eller om någon närliggande fabrik sprängts i luften. Så kände jag igen "olåten". Det var den omåttligt populäre Magnus Uggla som sjöng IQ, en av 80-talets största svenska dängor. Han hade konsert på S1:s gamla kaserngård alldeles intill.

IQ, kan räkna upp till hundra...

Volymen var öronbedövande. Tusentals fans stod förmodligen i detta nu och hoppade upp och ned i takt med musiken och fick marken att skaka ända upp på ridbanan där jag försökte genomföra mitt vackra och uttrycksfulla program.

Hur det gick på den tävlingen har jag inget minne av men jag minns klart och tydligt den där sekunden då allt brakade lös och vi hade ganska roligt åt det efteråt.