Hej! Idag har Gabbi och jag varit vid en skidbacke med snökanoner. Den låg vid en sjö. Något mer vet jag inte eftersom jag inte såg några skyltar eller annat som kunde bekräfta var vi var.

Vi träffades klockan 06.15 i morse för att åka till Täbykliniken med Pikachu. Vi har tyckt att han inte riktigt kommer igenom i ryggen när han arbetar och ville kolla upp det för säkerhets skull.

I vilket fall så har vi varit många gånger på Täby. Det konstiga är att vi aldrig hittar samma väg. Det blir olika vägar hela tiden. Både dit och hem!

Gabbi och jag är ju vid det här laget ganska så rutinerade vad det gäller att köra fel och inte klara av att läsa kartan.

När vi stod där vid skidbacken i morse och hade tio minuter på oss att komma i tid så sa Gabbi: -Om du tänker skriva om det här i bloggen så skriv för guds skull att det var du som läste kartan!

Jag erkänner, det var jag som läste kartan, men det var Gabbi som skrev ut den från Eniros hemsida.

Som vanligt hade dom ritat fel eftersom varken vägarnas sträckning eller namnen på orterna stämde ett dugg med verkligheten.

Jag kommer snart höra av mig till Eniro och klaga...

Vi bestämde oss för att vända där vid skidbacken eftersom ingen av oss hade skidor med oss och Pikachu var obroddad. Så vi åkte tillbaka och höll till höger i svängarna så där lite på måfå.

Efter en stund såg jag en rad med träd som jag kände igen från en annan resa till Täby. -Kolla träden, skrek jag upphetsat, dom har jag sett förut.

Nu var det bara att åka rakt på och anlända endast en kvart försent.

Vi lastade ur Pikachu och stegade in på kliniken. Sedan skulle det springas. Jag sprang förstås gladeligen för att få ett sista pass innan julshowen.

Pickan var så duktig och sprang fram och tillbaka i gången.

Sedan fick vi gå ut och longera och rida honom. Veterinären såg också att han var spänd i sin rygg.

In på röntgen för att kolla att skelettet såg bra ut. Gabbi och jag klädde oss i bly för att inte bli mer strålande än vi redan är.

Pikachu fick en liten dos lugnande och  sov så skönt medans vi tog bilderna.

Vi tittade på plåtarna tillsammans med veterinären. Skelettet såg jättefint ut vilket vi blev glada åt. Så nu får han lite vila över jul och anti-inflammatorisk medicin för att vila bort ömheten.

Sedan skulle vi åka hem. Vi lastade och åkte ut på stora vägen.

-Vi provar att ta vänster vid dom där träden den här gången, sa jag. Så vi svängde vänster och hamnade i Danderyd...

-Ska vi åka tillbaka? sa Gabbi. -Nej vi fortsätter och håller lite höger hela tiden så blir det nog bra, sa jag.

-Om det kommer en rondell tänker jag svänga till vänster, sa Gabbi. Det lät bra tyckte vi båda och åkte vidare.

Vi åkte genom ett villaområde och genom ett industriområde. Till slut var vi i Sollentuna varifrån vi kunde kryssa oss ut på motorvägen.

Motorvägar är bra för det finns inte så många avfarter där man kan köra fel.

Till slut var vi hemma på UPK igen och kunde lasta ur Pikachu. Han gick nöjd in i sin box och började tugga på lite hö.