Hej! När man är på tävling är det är inte alltid allt går som man har tänkt sig... En gång skulle jag tävla i dressyr med Picador. Tävlingen var på Lurbo och jag hade tillbringat timmar i stallet för att få honom fin. Han glänste och manen var perfekt flätad och knoppad.

Jag fick startsignal och sträckte lite extra på ryggen samtidigt som jag satte näsan i vädret. Nu skulle här ridas fint.

Jag travade in på medellinjen. Rakt och fint. Plötsligt fick Picador syn på min pappa som stod på läktaren och filmade med en videokamera. Han tvärvände och rusade i full fart ut ur ridhuset... Det var mina fem sekunder i rampljuset.

Jag var inte så nöjd då det hände men nu har jag en riktigt rolig film att titta på.

En annan gång tävlade vi i Enskede, också det dressyr. Man hade ställt upp en trailer vid staketet och i den satt domaren och skrivaren.

Det var bara ett litet problem. Då ryttarna kom upp mot kortsidan såg inte domaren dem längre och var tvungen att luta sig ut ur trailern.

Picador vart lika överraskad varje gång vi kom till kortsidan och domarens huvud plötsligt stack fram. Han tvärvände och sprang åt  fel håll.

När jag kom ut var jag först så arg att jag kunde ha hängt en skylt med "Till Salu för fem kronor" runt halsen på Picador. Men efter ett tag kunde jag se det roliga i det. Idag när vi pratar om den tävlingen så skrattar vi varje gång!

Det finns också tävlingar när det har gått över förväntan. Som när jag och Sirro var på Acka och skulle tävla i hoppning.

Sirro var inte speciellt snabb och inte heller så vig. Han valde helt enkelt ofta att stå över själva hoppmomentet. Det var som att han tänkte -Jag stannar på den här sidan hindret. Det tycker jag passar utmärkt. Vill du fortsätta över hindret själv så är det ditt val!"

Den här dagen hade jag trots allt anmält mig till en clear round. Sirro och jag kämpade oss runt banan och kom i mål med bara ett stopp och förmodligen en väldig massa tidstillägg. Men vi var mäkta nöjda över vår insats. Trots att det inte blev någon rosett så är det en runda som jag aldrig glömmer.

När man tävlar så vet man aldrig innan vilket resultatet blir. Det är mycket som spelar in. Nervositet, ny omgivning, dagsform och så vidare.

Ibland går det bra och ibland går det sämre.

De sämre tävlingarna kan efter ett tag ändå te sig ganska kul, vid en andra eftertanke!