Mellan havretuggorna på Uppsala Ponnyklubb

Alla inlägg under november 2008

Av Ulrika Pernler - 3 november 2008 11:39

Hej! Efter ett tips om en särskilt intressant artikel så känner jag nu att det efter många års ”mobbing” är dags för mig att få upprättelse i en fråga angående ridhjälmar och utslag!


Det hela började då jag för flera år sedan upptäckte en liten röd fläck i min panna efter ridningen. Först tänkte jag att det bara var en ”finne”. En finne är en liten varfylld blemma som man faktiskt kan råka ut för även efter tonåren. Vilket är en stor besvikelse då man i tonåren tror att det är något som snart ska gå över…


Den röda fläcken växte dock allteftersom dagarna gick. Den blev rödare och större och rundare. Till slut såg den ut som den röda delen på ett stopplyse och vid det laget gladde den alla i stallet utom mig själv.


Kommentarerna haglade och jag gjorde tappra försök att försvara mig genom att säga att jag skaffat mig ett kastmärke och att jag själv tyckte det var mycket dekorativt. Dessutom klippte jag lugg för att kunna ha håret som en täckande gardin.


Den röda fläcken kliade och stramade.


Efter ett tag kläckte Lisa idén om att det kunde vara ringorm. En svampinfektion som sätter sig i huden och ger utslag i form av runda röda fläckar. Lisa hade själv varit offer för ringorm så hon tyckte hon visste vad hon talade om. Jag tyckte det kändes väldigt läskigt och äckligt att behöva ha ringorm så jag fortsatte propsa på det där med kastmärket fast i hemlighet tvättade jag fläcken med svampmedlet Imaverol.


Det här var många år sedan nu och märket försvann efter ett tag men ärren i själen finns kvar. Inte sällan blir jag påmind om det där stora röda märket jag tvingades bära under skratt och stickande kommentarer från omgivningen…


Så igår fick jag ett tips om nedanstående artikel och kände med ens att det var dags för min upprättelse. Så till alla er som retat mig för mitt kastmärke här har ni det sanna svaret:


Nyheter från TT Inrikes:  Ridhjälm gav vätskande bölder


Anne Charlotte Anderberg i Burlöv fick betala ett högt pris för sin billiga ridhjälm. Gifter i hjälmen kan ha gett henne men för livet.

Redan efter första ridlektionen började den nya hjälmen ge utslag. Snart hade hon en vätskande böld stor som en halv tennisboll i pannan.
Bölderna orsakades av det giftiga antimögelmedlet dimetylfumarat som fanns i fodret på den kinesisktillverkade hjälmen, skriver Sydsvenskan.

– Det var så obehagligt, min panna såg ut som köttfärs, säger Anne Charlotte Anderberg till tidningen.


Hudkliniken på universitetssjukhuset i Malmö (Umas) lyckades lista ut att det var dimetylfumaratet som låg bakom allergichocken. Det var samma sjukhus som kom på kopplingen mellan medlet och så kallat soffeksem.

I somras tvingades ännu en kvinna söka vård sedan hennes kinesiska ridhjälm skapat svåra allergiska besvär. Medicine doktor Erik Zimerson på Umas tror dock inte att det varit meningen att påsarna med antimögelmedlet skulle hamna i hjälmen foder, utan att de hamnat där av misstag.


– Jag har varit ute i butiker och tittat på ridhjälmar och bara funnit påsar i förpackningarna, säger han till Sydsvenskan.


Läkarna tror att Anne Charlotte Anderbergs hudförändringar förhoppningsvis försvinner inom ett halvår, men giftet har gjort henne allergisk mot andra ämnen. Nu har hon börjat använda sin gamla hjälm i stället.


Att ingen tänkte på det när det begav sig. Jag måste naturligtvis ha råkat köpa en hjälm från Kina. Som tur är har jag idag en jättedyr hjälm från England (som min mamma har betalat).Inga röda märken i sikte och livet leker!!!

Igår hasde vi besök av veterinären för en koll av de hästar som har vilat på grund av vrickning och så besiktning av vår nya häst Viking. Gabbi skrev några rader om detta på klotterplanket och jag sätter in det här så ni inte missar något:

Det är fortsatt feberfritt i stallet vilket känns jätteskönt! Förhoppningsvis får vi inga fler med feber, är ju inne på dag 6 nu med feberfritt. Däremot kommer vi hålla oss isolerade hela denna vecka också för säkerhetsskull, det innebär att inga hästar får åka på träningar/tävlingar som står på UPK och inga hästar utifrån får komma till oss.

Det är jätteviktigt att man väntar minst 10 dagar efter sista sjuka hästen blivit frisk innan man släpper på isoleringen då hästarna kan vara smittbärare utan att själva vara sjuka!

Igår var vår veterinär Peter här och tittade på ett par av konvalescenterna, Nero är friskförklarad och skall börja sättas igång försiktigt, det är ju 2 månader sedan han vrickade en framkota i hagen, så han behöver lite tid på sig att komma igång, han är dock jättepigg så vi vet inte om han håller med:-)!

Susi är ombehandlad, hon var mkt bättre men inte helt bra, så hon får vila ca 3 veckor till innan nästa kontroll.

Calippo ska behandlas i sin bakkota, även han har ju vrickat sig i hagen och vilat ca 3 veckor men tyvärr har inte hältan gett med sig som vi hoppades så nu ska han få lite medicin för att hjälpa läkningen på traven!

Viking är besiktigad, det gick jättebra med longering, böjprov osv men han visade sig ha något orytmiska hjärtslag så för säkerhetsskull skall vi undersöka honom på Ultuna innan vi bestämmer oss. Vi hoppas på att få en tid där i början av nästa vecka när isoleringen är över.

Av Ulrika Pernler - 1 november 2008 18:09

Hej! Igårkväll stukade jag både min högra AJ-båge och min själ. Jag skulle kvällsfodra efter min sista lektion. I vanliga fall så har jag gott om hjälp från mina och Hannas elever. Men igår var det förstås höstlov och rätt så tomt i stallet.


Ute snöade det och den redan decimeterdjupa leran var hal som såpa. Hövagnen var lastad med sedvanliga 350 kilo hösilage. Jag är i tron stark som en oxe och reflekterade inte alls över att det skulle kunna vara tungt att dra kärran.


Det var det!


Jag körde fast utanför dörren och kärran med allt hö satt som berget. Envis som jag är så tänkte jag inte ge upp i första laget. Jag slet och drog tills jag kände blodsmak i munnen.


-Nu är det sista chansen, tänkte jag då jag kände att jag snart tömt ur alla mina krafter. Jag tog tag i handtaget och drog till för allt jag hade. En sekund senare flög jag genom luften in i stallet. Jag hade tappat taget om kärran som stod kvar utanför.


I nästa sekund landade jag hårt på betonggolvet med AJ-bågen som första kontakt. Sedan kom resten av min graciösa kropp och brakade ner i cementen med ett dovt uff.


Åh ,vad ont det gjorde! Jag skriver inte ned orden som jag tänkte... När jag fick luft igen var det bara att traska iväg och försöka hitta någon som kunde hjälpa mig att få kärran över tröskeln.


Idag är min AJ-båge blå och min själ är stukad eftersom jag alltid trott att jag är superstark...


Om en liten stund är det dags för kvällens fodring. Jag v s  hökärran! Gissa om jag är sugen på revansh!!!


I ett mail angående Stampe och kaniner i allmänhet så fick jag tipset att se på filnmen "Den långa flykten" som just nu går på en av TV:s filmkanaler. Jag kan bara säga att det är en av mina favoritfilmer. Jag har sett filmen massor av gånger och läst boken på både Svenska och Engelska.


Jag har försökt visa filmen för mina barn ocskå men dom tycker den är tråkig. Dagens barn är alldeles för bortskämda med tecknad film. "Det var bättre förr".


I slutet på filmen dör Femmans storebror Hassel  storslaget till väldigt bra filmmusik. Då kan man passa på att släppa fram tårarna. Här nedanför kan ni lyssna på den bästa låten i hela filmen.


Presentation

Fråga mig

41 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5 6 7
8
9
10 11 12 13 14 15
16
17 18 19 20 21
22
23
24 25 26 27
28
29 30
<<< November 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards